Så visar Epiroc vägen mot en eldriven framtid

En gruva är en väldigt speciell arbetsplats. Djupt under jorden är arbetsmiljön för både människor och maskiner en känslig balansgång. Det har gjort branschen till en föregångare inom tunga fordon och arbetsmaskiner som drivs av el istället för diesel. Förutom att branschen måste minska sina utsläpp för att klara utsläppsmålen i världen och bidra till en bättre framtid, så kan kapade koldioxidutsläpp göra enorm skillnad för både arbetsmiljö och driftskostnad. I gruvan är luftens kvalitet och temperatur helt avgörande för att verksamheten ska fungera. Utsläpp av koldioxid och värme från dieseldrivna gruvtruckar, lastare och borriggar måste ventileras bort, ibland med hjälp av luftkonditionering. Något som både kostar mycket energi och pengar.

– Den luft vi förorenar påverkar väldigt direkt kostnaden för att driva en gruva. Det är bra för omställningen och därför är gruvbranschen en föregångare i att anamma och bygga eldrivna arbetsmaskiner, säger Erik Svedlund, Marketing Manager Electrification på Epiroc.

Detta är också en utmaning som blir svårare i takt med att världens gruvor blir allt djupare. Dels krävs det mer energi att ventilera en djupare gruva, men dessutom värms luften upp av det ökade lufttrycket under jorden. I en gruva som är 2000 meter djup kan det som exempel vara 20 grader varmare än på ytan.

Att bygga en helt eldriven flotta av gruvmaskiner har därför länge legat högt på Epirocs agenda.

– Kan vi elektrifiera så ger vi möjlighet för gruvbranschen att fortsätta utvinna malm på större djup, minska sina kostnader och sin klimatpåverkan. Och samtidigt skapa en hälsosammare arbetsmiljö, säger Erik Svedlund.

Bolagets första eldrivna serietillverkade maskin lanserades 2016. Men det är först de senaste åren som teknikutvecklingen kommit tillräckligt långt för att de eldrivna maskinerna på allvar ska kunna konkurrera med dieseldrivna maskiner.

– Batteritekniken har kommit så långt att vi nu kan lagra tillräckligt med energi för att skapa stora produktionsmaskiner.

Eldriften gör att maskinerna släpper ut noll koldioxid och alstrar mindre spillvärme. Den ger också många andra fördelar.

– Vi kan förbättra prestandan jämfört med en dieselmaskin på alla punkter – förutom körtid. Vi kan köra fortare, accelerera snabbare och ta tillvara på bromsenergi. Men batterierna kan inte matcha diesel i energidensitet.

Dagens eldrivna lastare och gruvtruckar klarar ett halvt skift på en batteriladdning. Genom att byta batteri efter halva skiftet kan elmaskinen få samma tillgänglighet som en dieselmaskin. Det går alltid snabbare att byta ett batteri än att ladda upp det. Att byta batteri är en smidig lösning för prestandan men den skapar också utmaningar. Att köpa in eldrivna maskiner är idag dyrare än traditionella maskiner på grund av kostnaden för batteriet. Och ska du då ha två batterier per maskin blir inköpskostnaden ännu större.

Så även om driftskostnaden är lägre för eldrivet så behöver företagen ta en större kostnad initialt än de är vana vid vilket kan vara ett hinder i traditionella företagsstrukturer.

– Det är en av de största utmaningarna i omställningen, att grön teknologi initialt är dyrare än fossil.

Därför har Epiroc gjort om sin egen affärsmodell och säljer sina maskiner utan batterier. Kunden kan sedan köpa batterierna som en tjänst. Så istället för att betala oljebolagen för diesel så betalar kunden Epiroc för batterikapacitet. Då kan de få en liknande balans mellan inköps- och driftkostnad som de är vana vid.

– Här tror jag andra branscher kan lära sig av oss. Det finns stora utmaningar. Men det finns också många lösningar om man är villig att tänka i nya banor.

Även om Epiroc redan idag erbjuder flera serietillverkade eldrivna maskiner så finns det mer jobb att göra. Företagets mål är att erbjuda hela sin flotta av underjordsgruvutrustning i batterielektriska versioner senast 2025, och hela sin flotta för ovanjordsdrift i batterielektriska versioner senast 2030.

Utmaningen är alltså inte att få en maskin att fungera, utan att lyckas utveckla och skala upp utveckling, tillverkning och service av en hel produktportfölj. Det ställer stora krav på företaget och dess partners.

– Det här är ett nästan lika stort skifte som när vi gick från från häst och vagn till förbränningsmotorn. Det är en enorm omställning och gammal kunskap kommer inte att vara relevant längre, säger Erik Svedlund.

ABB och Epiroc har en lång historia av samarbete. ABB var en viktig partner i utvecklingen av de eldrivna gruvmaskiner som lanserades 2018, och idag levererar ABB nyckelkomponenter som elmotorer och frekvensomriktare till Epirocs maskiner.

– Vi har många ABB-komponenter i våra maskiner eftersom ABB har haft, eller kunnat tillverka, bra komponenter när vi behövde dem.

Och samarbetet mellan bolagen är bredare än så. Teknikerna som utvecklats tillsammans av Epiroc och ABB hjälper nu också till att elektrifiera gruvmaskiner från andra tillverkare. Ett exempel är Jama som tillverkar skrotare för underjordsgruvor. De använder idag Epirocs batteripack samt ABB:s drivlinor och styrsystem i sina helt elektrifierade maskiner. Samma tekniker används också av Railcare som tillverkar spårbundna underhållsfordon för tunnelbyggande i anslutning till gruvor.

Genom dessa samarbeten kan teknikerna som utvecklats av Epiroc och ABB bidra till att alla maskiner i, och runt, gruvorna elektrifieras.

– Om vi ska nå klimatmålen krävs smarta samarbeten mellan aktörer med liknande mål, säger Erik Svedlund på Epiroc.

Även om gruvbranschen är en smal bransch med väldigt unika förutsättningar så har den en större roll att spela i en hållbar framtid. Den är en föregångare inom ny teknik, men den är också i sig en förutsättning för att vi ska klara det hållbara teknikskiftet.

– Gruvindustrin är precis i början av en lång värdekedja. Våra maskiner är de första som rör materialet som sedan processas och förädlas i olika steg och slutligen blir ett batteri, en elmotor eller ett vindkraftverk. Vi kan inte göra en omställning till grön energi utan gruvindustrin. För det vi egentligen gör är att byta kol och olja mot mineraler och metaller. Och om dessa inte bryts på ett hållbart sätt så kommer vi inte att kunna göra världen mer hållbar.

En framgångsrik grön omställning kräver att alla samhällets aktörer jobbar tillsammans. Och här har företagen ett stort och viktigt ansvar, menar Erik Svedlund.

– Som privatpersoner har vi alla ett ansvar att aktivt välja och fråga efter klimatsmarta produkter. Men samtidigt är min enskilda påverkan relativt liten. Genom våra företag får vi en miljon gånger större utväxling. Bolag som ABB och Epiroc har jättestort ansvar att serva industrin på olika sätt så att de kan ställa om till fossilfria verksamheter. Ska man vara världsledande behöver man leda världen, avslutar han.