Lagring, återbruk och flexibilitet – så förändras energilandskapet

 – Framtidens energilandskap kommer att vara mer flexibelt än vad det är i dag. Det kommer att bestå av en mängd lösningar och återbruk kommer att gå som en röd tråd genom allt.

Det säger Lina Bertling Tjernberg som är professor i elkraftnät på KTH. Hon jobbar till vardags med forskning kring framtidens elkraftsystem, men är också ansvarig för att representera och sprida kunskap om KTH:s energiforskning.

Hon menar att vi står inför en stor omställning av infrastrukturen där elproduktionen blir allt mer lokal.

– Alla, från privatpersoner till fastighetsbolag, kommuner och stater, kommer att behöva fråga sig vilken den smartaste lösningen för just dem är. Men vi behöver även se helhetsperspektivet, att elkraftsystemet är ett sammansatt system där produktionen och användningen av el ska vara i ständig balans.

Vi behöver flexibla tekniska energilösningar som kan hänga med i den snabba digitala utvecklingen och anpassas till en föränderlig omgivande miljö. Detsamma gäller energibolagen som kommer att behöva anpassa sig till förändrade konsumtionsmönster.

– I framtiden kommer många konsumenter också vara producenter. Det gör att man inte

kan hitta en lösning för alla. Energibolagen måste se till vad varje kund behöver.

Rent tekniskt är det mycket spännande på gång. Solcellerna blir mer och mer effektiva och kommer med stor sannolikhet att synas på fler ytor framöver. Inte minst på taken i storstäderna. Elektrifieringen sprider sig som en löpeld över hela världen och går tvärsigenom samhället. Även batterilagring är en lösning vi kommer att se mer av, enligt Lina Bertling Tjernberg.

– Det handlar om att använda batterier, till exempel bilbatterier som har gjort sitt i bilarna men ändå har mycket kvar att ge, för att lagra el vi producerat från vind eller sol.

– Just möjligheter till lagring av elektrisk energi är en nyckel för en framgångsrik omställning, fortsätter hon.

För att kunna driva våra samhällen med mer användning av förnybara energikällor måste vi använda nya möjligheter till att lagra elektrisk energi och spara den elektricitet vi inte använder i stunden.

– När det gäller vattenkraft ser jag möjligheter i att använda pumpkraftverk. Det är en gammal teknik som går ut på att vi pumpar vatten mellan stora reservoarer, gärna på platser där det finns en naturlig höjdskillnad, säger hon.

Även om klimatfrågan och nya lösningar för vår energiförsörjning ligger högt upp på agendan i de flesta länderna, är Lina Bertling Tjernberg bekymrad över att konflikter och andra hot mot demokratin kommer att göra energiomställningen extra svår. En stor utmaning är den allmänna inställningen till forskning och vetenskap.

– Vi granskar inte fakta på samma sätt som förut, sociala medier för fram åsikter som om de vore sanningar och politiska aktörer nyttjar inte tillräckligt med kunskap inför de långsiktiga beslut som måste tas nu. Det är extremt problematiskt eftersom vi behöver göra stora investeringar som måste grunda sig på långsiktiga analyser och baseras på fakta, inte på känslor och åsikter, säger hon.